Var idag ute på mitt första långpass, om man nu kan kalla det så när det varade ca 1h och 40 minuter. Testade att cykla ut förbi Drottningholm mot Ekerö och hade egentligen tänkt ta mig ännu längre. Motvinden på väg dit var dock mördande och det tog snudd på en timme att cykla de första 13 kilometrarna, så jag gav upp vid bron till Ekerö.

På grund av samma vind tog färden tillbaka bara 40 minuter och cykelupplevelsen blev en helt annan - jag älskar fart och nu gick det att trampa så fort jag kunde på högsta växeln under långa sträckor. På slutet började låren bli rejält stumma så det var nog bra att jag inte cyklade så mycket längre.

Skönt att vara igång med träningen. Så länge det är barmark planerar jag att fortsätta. 

Efter att ha blivit utmanad av en arbetskamrat att köra Vätterrundan 2013 har jag nu bestämt mig för att satsa mer seriöst på träningen. Det lär behövas om jag också vill ta mig runt på en bra tid.

I nuläget har jag inte ens en ordentlig cykel. Tog ett varv på min halvtaskiga vanliga herrcykel igår men växlarna krånglar och det är nästan omöjligt att köra fort. Som bäst var jag uppe i ca 30 km/h (i nerförsbacke och fullt ös på tramporna på högsta växeln). Inte mycket att hurra för med andra ord. Slutsatsen av detta är att jag behöver göra en investering i en riktig landsvägshoj, men inte mig emot - det har jag ändå funderat över i ett par år utan att komma till skott. 

För att skaffa mig lite motivation och ett delmål på vägen har jag nu anmält mig till halvvättern 2012. Så nu är det bara att se till att hålla igång under vintern och börja cykla mer seriöst under våren.

Jag önskar mig själv lycka till...